När den viktorianska eran gick mot sitt slut lättade modebilden upp något. I slutet av 1800-talet slog art noveau stilen igenom. Överklassens smak för sirliga smycken med klara diamanter på hållfast men tunn platina öppnade vägen för en av 1900-talets stora trender: Klar strass på vit metall, vitt på vitt. Den här stilen återkommer i flera omgångar under seklets gång. På den första bilden ser vi några accessoarer från denna tid. Skärpspännen med vit strass var högsta mode. (För den som är hågad att påbörja en samlarhobby kan jag rekommendera just äldre skärpspännen. De är över lag mycket prisvärda.) Den här trenden med vitt på vitt håller i sig ända in till slutet av 20-talet.
Men återkommer snart i en förnyad tappning. Redan under senare delen av 30-talet är den tillbaka igen.
Nu inspireras man av Hollywoodstjärnornas glamourösa stil och smyckena är därför större. Stiliserade stjärnor och smycken med abstrakt rörelse i formen blir på modet.( I den stora blomman på den andra bilden kan uppfattas en virvel och i hårspännet kan uppfattas en rinnande form.)
1950-talet ligger förstås knappast steget efter när det gäller kärlek till bling bling. Även om klar strass på silvervit metall fortfarande förekommer är 50-talets färgernas decennium. Man bjuder också på glittrande nyheter. Förvisso har man tillverkat regnbågsglas tidigare. Men Svarowski introducerar iridiserande slipade kristaller i ett par olika varianter en bit in på decenniet.
På 1960-talet vill man snarare göra tvärt om. De mjukare pastellfärgerna förvinner inte helt, men starka, klara färger är hippt. Likaså det enkla. Slit och släng blev ett begrepp som fick symbolisera tidsandan. Som ett alternativ till den lyxbetonade strassen kunde man istället bära smycken som klätts med paljetter. På den tredje bilden syns några sådana broscher, som närmast ger ett handsytt intryck på baksidan. Inte desto mindre bjuder de på ett praktfullt bling bling. Vitt på vitt stilen hänger dock fortfarande med, om än i mindre omfattning. Här som ett så kallat sputniksmycke nere i högra hörnet.
70-talet är inte direkt strassens årtionde. Så ej heller i det tidiga 80-talet. Fram emot slutet av 80-talet börjar man se en återkomst. Det blir på modet med tillbakablickande former fast i nya material. Jugendstilen är inne. Men materialen är nya och plasten dominerar i dessa. Men samtidigt är man också duktig på att producera smycken i vintagestil, som ser ut som äldre smycken. Man lyckas ibland ganska träffsäkert, men då rör det sig om metall och glas i dessa smycken. Den här typen syns på den fjärde bilden. Här ser man nyskapande smycken som vid första ögonkastet faktiskt ser äldre ut än vad de är. Dens tora ringen är en sorts scarfsklämma med strass som lagts i ett art noveau inspirerat mönster. Det andra smycket är en brosch i nyskapande stil, med vit/klar strass på rustik brun metall.
Också 1990-talet är nyskapande. Nu blir det högst modernt med vitt på guld. Detta ser man förstås ibland också i andra tider, men på 90-talet är trenden verkligen hypad. En annan stark trend som är ny går hand i hand, nämligen att man gärna kombinerar guld- och silverfärgad metall i samma smycke. Powerstilen som är på modet ger förstås utrymme att ta ut svängarna. Vilda djur, uppförstorade logotypliknande smycken eller emblemliknande smycken kläs med strass. Metallen i sig är också påfallande högblank vilket i sig ger ett bling bling.
Det sena 80-talet och tidiga 90-talet medför också något av ett paradigmskifte i strassen. Visst har det förekommit strass av plast tidigare, som i skiftet 1950-60-tal. Den tidens plaststrass är väldigt glasliknande. Men detta blir aldrig särskilt stort. Glas är snarare en favorit i betydligt större utsträckning än vad man kan tro. Vid slutet av 80-talet förändras detta. Och broscher med större fasetterade strasstenar av plast kommer på modet där man tidigare skulle ha valt glas. Sådana broscher ser ni på den sista bilden. de är också ett fint exempel på det historiska tillbakablickande som är vanligt i smycken från denna tid.