• Stina Orsenmark, *Rätt Antikt*

Postmoderna smycken


Smycken från olika tider och stilar är ett återkommande tema i den här bloggen. Och det finns ju en rik mängd uppslag, inte minst när man tittar på vår egen tids bijouterier. De kanske faktiskt säger oss mer än vad vi anar!


Den postmoderna

estetiken handlar mycket om att förena modernistiska ideal med det äldre, traditionella formspråket. De med några år på nacken kommer säkert ihåg hur 1980-talet plötsligt växlade över från hus à la fyrkantiga lådor till hus som gärna försåg byggnaderna åtminstone med hintar om en tidigare, mer utsmyckad arkitektur. I smycken däremot är det svårare att se en skarp gräns, men någon gång omkring 1960-talet smyger sig ett postmodernistisk estetik in. Därefter hade den sin höjdpunkt under ett par decennier framöver. Postmodern estetik kan verka extremt lättsinnig jämfört med den modernistiska. Men under den lekfulla ytan av billiga, enkla material döljer sig något annat!

Varför postmodernt?

Postmodernismen bygger på många sätt vidare på modernismen. I sin innersta kärna vill den samma sak som modernismen fast på ett annat, mindre auktoritärt vis. Det dessa båda rörelser vill, är att skapa en ny värld. En värld åt en ny människa, som på så vis ska bli frigjord från tyngande traditioner. Inte lite ambitiöst alltså! För detta ändamål utgår man från att skapa en ny arkitektur, formgivning, stadsplanering och så vidare.

Hur ser då postmodernistiska smycken ut?

Det räcker inte med att ett föremål är från tiden 1960-80-talet för att det ska räknas som postmodernism. Inte alls. Vissa stil- och formelement måste också finnas med. På bilden här ser vi exempelvis ett halsband utformat i en ”modern” allmogestil från 1960-talet. Är detta modernism? Nej! det är modern allmogestil det postmodernism? Nej! Varför det? Jo, därför att det domineras av allmogestilen, alltså av äldre, traditionella formgivningskriterier. Formgivningen saknar således inslag av det tankegods och de ambitioner som ligger under ytan av postmodernismens (och även modernismens ) smycken. Halsbandet längst upp, med alla sina hjärtan, är både romantiskt och sött, faktiskt mer romantiskt än det från 60-talet! Ändå är det det övre halsbandet som är postmodernt. Det nedre halsbandet är traditionellt i alla stycken. I halsbandet med hjärtana har man valt ett otraditionellt material som plast, man har också valt att omtolka givna mönster. Hjärtformen, som tidigare mestadels förekommit i hängen får inte bara vara i ett hänge, utan utvidgas till att skapa en kedja. Att ompröva vad som är det vedertagna och undersöka om det finns något alternativ förhållningssätt är en del av den postmoderna rörelsen, så också i estetiken!


0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla