Under 1800-talet blev det populärt med stenen porfyr. Så också i smycken. Som antikhandlare stöter man ibland på sådana smycken lite då och då. På bilden ser ni en brosch med en stor rundslipad sten av porfyr. Den är från 1876.
Porfyr är egentligen ingen särskild bestämd bergart utan namnet hänvisar mer till texturen. Porfyr kännetecknas ju av mindre bitare av mineral som ligger inbäddade i en mer finkornig och enfärgad stenmassa. Låt ingen förstå-sig-på-are slå er på näsan när det gäller porfyr, för det händer att de dyker upp och vill tala om att det där är minsann inte äkta porfyr. Men precis som de allra flesta stenarter så finns porfyr i en stor mängd olika varianter. Bara för att man har lärt sig att en viss sorts porfyr är porfyr så betyder inte det att det inte finns en massa andra olika sorter. Så där avslöjar de faktiskt bara sin egen okunnighet. Se bara på bilden, så olika de kan se ut! Hänget är från slutet av 1900-talet och är tillverkat av en helt annan sorts porfyr.
Redan de forntida egyptierna uppskattade porfyr.
Romarna i sin tur använde gärna en
grönaktig variant. Här hemma i Sverige omnämns porfyr först i slutet av 1600-talet. Och först ca 100 år senare började man bryta stenen här i Sverige. På kung Karl XIV Johans tid, alltså i början av 1800-talet, blev porfyr mycket uppskattat. En mängd olika föremål tillverkades då av denna sten. Porfyrstenarna som användes i smycken fick oftast en rund och lätt välvd form, precis som i broschen på bilden. De var oftast mindre än den på bilden och man satte gärna ihop en rad infattade mindre stenar i armband och broscher. Den här typen av smycken tillverkades in på 1900-talet, även om de kanske var som mest populära på 1800-talet.