Vad egentligen antikvarisk kunskap? Jo, det är kunskapen om äldre föremål! Att bygga upp sådan kunskap och att förmedla den är något som jag har arbetat med ända sedan jag blev klar med universitetet för många år sedan. Som antikvarie/föremålsintendent hanterar man en stor mängd data. Många föremål / fornlämningar passerar ens händer/ögon. Och vi som arbetar med den systematiserar denna data på olika sätt. Som nybakad arkeolog samarbetade jag med kunskapsavdelningen på Riksantikvarieämbetet. Vi jobbade med det gigantiska "museimagasin" av fasta fornlämningar som täcker Sveriges hela yta. Alla kända fornlämningar ska prickas in på en karta och beskrivas. Och lite då och då ger man sig ut och letar upp nya eller uppdaterar beskrivningen av dem. Redan där lärde mig bland annat hur man ska beskriva föremålen på ett antikvariskt korrekt sätt.
När man samlar stora mängder data kan man se olika mönster. Men man kan också få ledtrådar till var man kan hitta ny kunskap. Finns det gravar i ett område, men inga boplatser kan man ta sig en funderare på var de kan ha legat. För utan människor, inga gravar. Gravarna kan ge inspiration till att göra arkeologiska undersökningar för att hitta boplatserna. Nu arbetar jag dock inte med arkeologi längre. Av hälsoskäl bytte jag ganska snart till museernas föremålssamlingar istället. Också där finns mycket kunskap att bygga upp. Och med det flöde av föremål jag hanterar här på *Rätt Antikt* lär jag mig ofta nya saker om våra äldre smycken. Kunskapsuppbyggnaden handlar ofta om man besitter en viss kunskap kan man bygga på den. Ett exempel av många ser ni på bilden. Ta en titt på det bruna setet på den andra bilden. Tittar man bara på halsbandet är det lätt att tro att det är från 1930-talet. Men det hör i hop med broschen som är från skiftet 1950-60-tal. Detta i sin tur hjälper en att konstatera att den typen av skruvlås på halsbandet användes då. På det viset byggs en data på en annan och bildar snart ett pärlband av erfarenhet.