Karneolen har varit populär i tusentals år! Läs mer i dagens blogginlägg! Då jag har många halsband med karneoler på rean i butiken så tänkte jag passa på att berätta mer om denna intressanta sten. Personligen älskar jag denna sten. Karneolens varmröda färg och blanka yta kan göra vem som helst glad. Den som är petig kanske bemödar sig om att skilja på karneolonyx (den karneolfärgade bandagaten) och karneolen som är mer jämnröd, men vem bryr sig egentligen om sådana petitesser? Själv väljer jag att kalla allihop för karneoler. Och jag vägleds här av den varmröda färgen! Förvisso har vi den röda jaspisen som skulle vara en källa till förväxling, men karneolen har en genomskinlighet som jaspisen saknar. De spiritualistiskt lagda lägger alla möjliga goda egenskaper i karneolen. Men om detta ska jag låta vara osagt. Låt oss istället fokusera på det materiella! Kemiskt sett är karneolen en kalcedonit, det vill säga en kiseldioxid, med inslag av järn. Färgen kan fördjupas genom upphettning då järnet reagerar med syra och oxiderar. Men blir den allt för varm så slocknar färgen och stenen blir vit. Karneolen har faktiskt varit uppskattad ända sedan kulturens vagga. Redan under yngre stenåldern, när människan blev mer lagd åt att samla materiella prylar omkring sig fick karneolen ett uppsving. De tidiga egyptierna var mycket förtjusta i den. På bilden ser vi en sträng med karneoler från naqada-perioden i den egyptiska historien. Den är 5500 år gammal. Så karneolerna har tillfredsställt människans habegär under lång tid!