• Stina, *Rätt Antikt*

Sant eller falskt? Begagnatbranschen - en djungel del 1


Ja, tyvärr måste jag säga, att så är det. Utan att nämna några namn, men senast i dag så såg jag i ett av mitt flöden en person som sålde ett helt oäkta garnityr som silver och granat. Man baxnar. För ett ganska vanligt bijouteriset, förvisso äldre, vill personen ha en bra bit över tusenlappen. Med tanke på smyckets material, utförande och "stenens" storlek och starkt röda och jämna färg så är sannolikheten närmast noll att det skulle vara äkta granat. (fotot föreställer en äkta granat, CCA BY-SA 3,0) I synnerhet om man sitter inne med kunskaper om vilka material som använts i smycken förr så är detta helt uppenbart. Men vad är silver? Äkta silver ska ha en viss andel, en hög andel, minst 800/1000 av grundämnet Argentum (latin), kemisk beteckning är Ag, för att räknas som silver. I undantagsfall finns det lägre halter, som i Egyptiskt silver, som kan bestå av 600/1000 Ag. Annars är det tenn, vitmetall, nickel, nysilver, alpacka ... Kärt barn har många namn. Visst förekommer det att silver är ostämplat. Det är inte helt ovanligt trots allt. I synnerhet studiotillverkade smycken, filigransmycken osv. Och ibland är smyckets utförande också sådant att det faktiskt spelar mindre roll. Den konstnärliga kvalitén sitter inte alltid i metallen. Men man kan lära sig känna igen hur silver ser ut. De som håller på mycket med silver lär sig givetvis att känna igen metallen, som hur olika silverlegeringar mörknar osv. Hur patinerat silver ser ut osv. Likaså guld förekommer ostämplat. Sådant ska man enbart köpa från betrodda säljare. Personalen på pantbanker är mycket skickliga på att se skillnad på guld och guld med blotta ögat. Guld innehåller i det här fallet en viss halt av grundämnet Aurum, Au som kemisk beteckning. Gränsen för äkta guld går vid 9 K, alltså 9/24 Aurum ska halten vara. Är man osäker på om smycket är av guld, då kan man besöka en pantbank och "spela dum". Skulle de erbjuda ett pris så säger man bara att man inte tycker det är tillräckligt, man har ju trots allt ärvt det från "moster Hulda" en gång. ;-)

Men frågan inställer sig, finns det inte fall då enklare smycken är ganska så dyra? Jo då, absolut. Och jag tvivlar inte på att personen som säljer smyckesetet tycker att det är väldigt ovanligt och borde kosta mycket. Men den som håller på med äldre smycken i större omfattning vet att liknande smycken inte är särskilt ovanliga. Det konstnärliga värdet är heller inte särskilt stort. Camén är exempelvis maskinskuren... Även om man tycker att smycket man hittat är ovanligt och fint så ursäktar detta dock inte att man "bättrar på" vad man har genom att tillskriva det material som man inte kan leva upp till.

© 2023 by *Rätt Antikt*.

  • Black Facebook Icon
  • Black LinkedIn Icon
  • Black Google+ Icon