• Stina, *Rätt Antikt*

1800-talet: En historia i rött och svart


I dag tänker jag berätta om två andra trender som var stora på 1800-talet. Den första trenden har jag berättat om tidigare här i bloggen. Och den kom sig av att drottningen av Storbritannien, Victoria, förlorade sin make när hon var relativt ung. Hon blev väldigt nedstämd av hans bortgång. På den här tiden var det brukligt att änkor och änklingar hade ett sorgeår innan de begav sig ut i sällskapslivet igen. Man iakttog den här seden noga och det var först efter sorgeårets utgång som det var okej att gifta om sig. För Victoria som var både drottning och sedermera kejsarinna ansågs det aldrig lämpligt att gifta om sig. Och hon hade också älskat sin man väldigt högt. Där av så lämnade hon aldrig sörjandet bakom sig utan fortsatte att klä sig i svart. Som drottning var det också så att hon var skyldig att gynna den brittiska industrin. Så mycket lämpligare då att man hade rikliga tillgångar till den glasartade svarta stenen jet eller gagat. Denna sten kallas också för stenkol. Victoria bar mycket gärna sådana smycken och smyckeindustrin med svarta smycken blomstrade. Den här trenden levde kvar långt in på 1900-talet. Fortfarande händer det också att det uppstår revivals och svarta smycken blir inne igen. Jag fick själv ett svart glittrande armband i julklapp för ca tio år sedan. Men dessa revivals är bara en trend och saknar kopplingen till sorg.

Hur var det då med koraller? Ja, som jag nämnde i förra inlägget så blev turismen stor under 1800-talet och de mer välbeställda kunde fara ner till medelhavsområdet. Där nere fanns koraller. Storbritannien hade också alla sina kolonier varifrån man kunde importera korall. Victorianerna var sentimentala på ett sätt som faktiskt stod i stark kontrast till det rationella industrisamhälle de skapade. Inte minst de utvecklade sederna med sörjandet visar detta. Olika typer av symbolik var viktigt för dem. Dolda budskap som exempelvis blomsterspråket var aktuellt i deras tankevärld. Så det gällde att köpa rätt blommor till buketten så att man inte sände ut fel budskap. En viss magi fanns också inbyggd i korallsmyckena. De ansågs skydda bäraren, och då i synnerhet barn, mot sjukdom och dålig hälsa. Betänk att människor ganska nyligen hade lämnat det betydligt mer jordnära livet på landet bakom sig. Victorianerna var därför känsliga för skillnaderna mellan det primitiva och det civiliserade. Detta gällde i synnerhet för medelklassen som ville fjärma sig från sitt enklare ursprung. Det kan därför tyckas motsägelsefullt att man anammade sådant här magiskt tänkande. Jag tror att den största förklaringen till det här är att man befann sig i ett limbo mellan förväntningar och realitet. Förväntningarna var att man skulle leva längre och i större välmåga än tidigare. Läkarvetenskapen växte till sig och gjorde nya landvinningar. Lika väl var barnadödligheten hög och många barn och unga dog en alldeles för tidig död. Man kände därför fortfarande ett behov av att tillämpa ett visst magiskt tänkande. Korallsmyckena var säkert också ett sentimentalt uttryck för en stark önskan om att bringa hälsa till sina barn och till varandra.

#1800tal #plast #korall

© 2023 by *Rätt Antikt*.

  • Black Facebook Icon
  • Black LinkedIn Icon
  • Black Google+ Icon