
Färger i populärkulturen
Historien om smyckefärgerna under 1900-talets första hälft läser du mer om i del 1.
Lika väl som krukskärvor från yngre stenålder kan säga något om sin tid kan smycken från modern tid säga något om tiden de skapades och användes i. Bijouterismycken var relativt sett lättillgängliga konsumtionsvaror för de flesta under 1900-talet. Färgerna i dessa kan därför antas spegla en del av den mentalitet som på verkade valet. Jag gör därför ett nedslag i tiden, särskilt med inriktning på färgen blått och berättar hur den förändrades i smycken under förra seklets gång.

Krig och produktion
Under 50-talet nådde massproduktionen nya höjder. Här ska man knappast underskatta andra världskrigets krigsproduktion. Från tiden sett stod man på topp av industriell utveckling . Man kan säga att den analoga industrin stod på sin absoluta middagshöjd. Den Tyska krigsmakten och dess industri var ett under av effektivitet och innovation. Detta gäller förstås också andra länder. Och man hade optimerat sin produktion för att vinna kriget. Även om man bombades hade man kunskaperna. När det till slut äntligen var över frigjordes därför en stor industrikapacitet. Mitt i denna intensiva industrialisering kom freden. En stor mängd industriell kapacitet frigjordes plötsligt. Man såg sig nu om efter lättillgängliga marknader. Bijouterismycken var en sådan typ av vara som tilltalade den stora massan och som inte kostade så mycket i inköp. Sett utifrån dettaperspektiv är det antagligen ingen sump att Tyskland blev en stor producent av enklare smycken.

Fred och konsumtion
Efter första världskriget ville man reformera samhället. Arbetarrörelsen fick större genomslag än tidigare. Modernitet och framstegstro var två nyckelord. Men de framsteg man önskade förmörkades av börskraschen och den politiska oro som sedermera skapade krig i Europa. Börskrasch och krig utgjorde därför stora hinder i att uppnå det välstånd människor längtade efter och nu börjat betrakta som möjliga. Först på god väg mot 1950-talet såg man äntligen ljusningen. Efter två världskrig och en depression var Europas befolkning minst sagt redo att skörda frukterna av industriell utveckling och en bättre ekonomi för det stora folkflertalet.

1950-tal
Det tidiga 50-talet präglades förstås fortfarande av materiella begränsningar. Det är därför den mer modesta färgskalan från mellanrigstiden följer med in i det nya decenniet. Lite murrigare bruna färger är populära åren runt 1950. Men också vitt eller vitskimrande stenar och glas. Ett sätt att skapa intressanta smycken med enklare material gjordes nämligen med hjälp av månstensliknande glas. Detta var mycket populärt åren runt 1950. Även det mjölkvita glaset som är trendigt i smycken långt in på 50-talet har sannolikt sin rot i att göra en estetisk lösning av nödvändigheten.
Men några år in på decenniet ändras detta. 1953-54 lanseras aurora borealisstrassen, en regnbågsskimrande strass från Swarovski. En bred palett av pasteller blir på modet och konkurrerar nu med de mer klassiska smyckefärgerna. Ljusare rosa, olika blå nyanser, ljusare klargult och en aquagrön nyans som är mjukare än smaragd blev populära, både i glas och plast. Blått i olika nyanser behåller en stark ställning.
1960-tal

60-talet präglas av en mer experimentell anda än det klassiska 50-talet. Allt måste inte längre peka mot elegans och lyx utan det enkla bekväma blir istället en förebild för formgivning och material. Man ser också det första stora tecknet på postmodernistiska inslag i populärkulturen där barnliknande designinslag för vuxna slår igenom. När man väl börjar släppa den eleganta trenden från efterkrigstiden börjar man ta ut svängarna på nya sätt. Färgskalan är generellt sett kallare och bjärtare än 50-talets och saknar ofta mellannyaner i form av avvikande färginslag i kulörerna. De lite mer traditionella blå färgerna från art decon behåller dock sin popularitet i början av decenniet. Blå stenar är extremt populära i tidens silversmycken från åren runt 1960. Men blått vill inte längre som tidigare enbart vara den vuxna i rummet. När det gäller blå nyanser blir babyblått en stor modefärg.

Blått i exotism och hippie chic
Under slutet av 60-talet slår en ny livsstil igenom. Flower power och Woodstock är nav för nya idéer. Medlemmarna i the Beatles skippar kostymer och pottfrisyrer. De låter håret växa ohämmat, åker till Indien och mediterar. Turkosen är en sten som förknippas med det exotiska orientaliska. Inte att förvåna sig blir detta stenen och den stora färgen på modet under sent 60-tal och tidigt 70-tal. Konstglas som ska efterlikna stenen används flitigt i tidens mer exklusiva designer bijouterier. Man ser dem ofta i Karl Erik Palmbergs smycken designade för Alton. På bilden ser vi dem i ett hänge från Jörgen Jensen, ett varumärke skapat av sonen till den berömde silversmeden Georg Jensen.

Det sena 1900-talet
När man lämnar det tidiga 70-talet bakom sig försvinner blått som den trendsättande färgen i modebilden. Istället blir det betydligt mycket mer fokus på varmare färgskalor. Under 70-talet tittar man tillbaka, långt tillbaka. Den viktoranska tidens stilideal blir på modet igen. Varmt, ombonat och överlastat, ja så kan man sammanfatta heminredningen. Den skiljer sig således diametralt från 50- och 60-talens minimalism och stilrenhet. Smyckefärgerna är som sagt ofta varma. För att skapa nya intressanta färger tillsätter man ofta avvikande färger i kulörerna. Men färgen blått är inte särskilt intressant. Blått blir inte på modet igen förrän på 1980-talet. Under senare delen av 80-talet lyfts blå nyanser igen. Då går den blå färgen gärna åt det petrolblå (och även petrolgröna) hållet.

Analys
Blått har sedan länge förknippats med makt, ansvarstagande och känslomässig återhållsamhet. Det är därför ej att förvåna sig över färgens starka ställning i smycketillverkningen under mellankrigstiden. Mellankrigstidens ideal av sparsamhet och flit lever kvar långt efter kriget. Även om man växlar mot en lyxkonsumtion i bijouterismyckena råder fortfarande en strikt minimalism i design och heminredning. Det är faktiskt just mest i smyckena man tar ut svängarna. När man sedan lämnar detta "paradigm" och skiftar till det mer opulenta behåller blått till en början fortfarande en stor popularitet. Då i form av turkosblått som lätt kan förknippas med det exotiska och orientaliska. Men färgen förlorar sedan i popularitet. Den petrolblå färg som blir populär ett tag på 80-talet kan eventuellt hänföras till den mättade marknad som råder. Man är tvungen att öka sin synlighet och skilja sig från 70-talets färgpalett för att kunna sälja in smycken. Men blått har aldrig återtagit sin position på samma sätt igen.
Observera att alla smycken på fotona inte finns till försäljning. Vissa är redan sålda och andra kommer att komma ut till försäljning längre fram. Följ vår butik på tradera eller prenumerera på vårt byhetsbrev för att följa nyheterna i butiken. Välkommen in i butiken för att se aktuellt urval av blå smycken:
Comments